Pixie debuterar i Rallylydnad

Vårt yrväder Pixie (Emterborns Count On Me) fick äntligen visa vad hon gick för på tävlingsbanan. Pixie har precis blivit 1 år och 2 månader gammal och är i sin ”unghundsprime”. Hon avslutade sitt första löp för två dagar sedan, tycker allt ska skällas på och vill bjuda in till lek vare sig du har två, fyra eller inga ben. Med andra ord är hon ett härligt knippe utav energi och kärlek till livet – precis som det ska vara! Kvällens tävling var jag säker på skulle utmana henne – och det var både skäliga spetsar och stora vita schäfrar som gärna sa ifrån om man tittade åt deras håll. 

Vi anmälde oss för någon månad sedan till Gnesta BKs kvällstävling med endast en start då det ligger så nära där vi bor i Järna. I vanliga fall anmäler jag mig alltid till minst två starter men då det var en vardag och bara ”runt hörnet” så var det bara att köra. Jag anmälde öven Signe (SE VCH Nordic Canine’s Amazing Akila) till tävlingen för att ha något mer att göra samt känna på fröken lite.

 

upplägg, mål och utförande

UPPLÄGG INNAN BANVANDRING: När jag har kurs talar jag ofta om att man kan antingen ”göra” eller ”träna”. Kvällens tävling var väldigt avslappnad och det var flera ekipage från PackLife närvarande så det var ett gött häng. Jag hade bestämt mig för att verkligen ”träna på att tävla” så jag var där i hyfsat god tid, byggde tältet, tog ner tygburarna och gjorde det mysigt för alla. Sedan rastade jag en hund i taget och hade en fin kommunikation med både Pixie och Signe. En fick vara nere i tältet själv och den andra i bilen under samlingen.

MÅL: Nummer ett för Pixie var att hon skulle sköta sig kring hela arrangemanget. Vi har arbetat oerhört mycket med vår vardagslydnad sedan vårt fodervärdsläger hos Johan Andersson tidigt i somras. Mitt mål är att ha en Pixie som är i balans och inte engagerar sig i allt runt omkring henne utan håller sig till mig och funderar på vad jag vill. Pixie var rätt studsig i början och visade intresse för allt men det var inte ett enda skall även om det pyste lite.

UTFÖRANDE: Då allt var förberett innan jag tog ut Pixie så kunde jag fokusera på henne till 100% under promenaden och transporten in på området där tävlingen hölls. Efter att hon varit i sitt krypin i tältet i ca 20 minuter var det som om lugnet infann sig och när jag tog ut henne när det var 5 tävlande kvar så stirrade de där blå ögonen på mig konstant. Jag valde då en KORT uppvärmning i 3 delar då jag inte ville gasa ur henne och tröttheten skulle ta över under själva banan. Så jag kedjade tre utav skyltarna i vanlig ordning och belönade upp alla rörelser bakom mig för att motverka att hon girar iväg när hon inte är i fotposition… Sedan var det startrutin och pang på. 

”Om man är bakom mattes rygg så ser hon ju inte om jag kollar på alla andra ju!”

Nybörjarbana utav carro L, Gnesta BK 7/9-22

uppvärmning

KEDJA: Här ser ni vilka moment jag valde att kedja under min uppvärmning. Jag gjorde en vanlig kedja och inte en baklänges kedja för att inte gasa ut min unga fröken för mycket. När hon är fokuserad och pigg är hon grym – men man får inte blanda ihop all hennes arbetsvilja med fokus! Hon kommer fortsätta jobba men det kommer bli slarvigt om jag kör för mycket.

BELÖNINGSPLACERING: Under uppvärmning som sagt bestämde jag mig för att markera och belöna upp att hon sluter upp i fot i skylt 132 och 111 för att inte tappa henne bakom ryggen. 

FORM AV BELÖNING: Jag använder leverpastej ENDAST på tävlingar och det är det absolut bästa hon vet just nu. Så hon visste att det fanns massvis i fickan! Jag använde inte lekbelöning då jag vill ha ett fin fotgående tillbaka till tältet genom folkmassan. 

Film på frökens debut - ett minne för livet

PROTOKOLL: 98p och 2:a placering

LÄRDOMAR FRÅN DAGEN - vardagslydnad är det absolut viktigaste

1. SLUTA VARA DORIS: Jag har ju gått och tappat bort mitt älsklingskoppel – ett retirverkoppel med stopp som är den perfekt längden för rallylydnad så jag tog något bara från hundväskan. Det var en aning för långt så när jag fiskade upp det i vissa skyltar så blev det kortare än vad det borde ha varit och swooop så hade jag sträckt koppel (SK1 = minus 1p). Klantigt utav mig men som Jonas och jag sa här hemma: hur ofta tränar jag med koppel på? Man blir ringrostig att hålla i ett. Så med andra ord: sluta slarva bort koppel och TRÄNA med koppel om det är med koppel jag ska tävla! Det är en konst att hantera det snyggt och proffsigt utan att det slår i hundens ansikte eller kommer ivägen. 

2. VARDAGSLYDNADEN: …och viktigast utav allt – med en bra vardagslydnad så kan man njuta så mycket mer utav dagen OCH ens hund är mycket mer närvarande och harmonisk. Så det är bara att fortsätta jobba vidare med den biten: sitta i bilen, vara passiv bredvid mig, vara i sin tygbur i tältet, passera massvis med okända hundar med nervösa hundförare osv. 

Nu siktar vi på vår nästa tävling på vår hemmaklubb: Hölö-Mörkö Brukshundklubb där även Kyra ska tävla i Avancerat. Jag kommer ha samma mål fortfarande: en lugn och balanserad hund! Sedan får ju poängen bli vad det blir men inte f%n tänker jag ha SK1 igen (sträckt koppel -1p). Då får jag springa en mil som konsekvens eller något!